
Alternativ-, Komplementär-, och Integrativ medicin
Alternativmedicin, kallas också komplementärmedicin och kan sägas vara ett samlingsnamn för terapier, som avses vara alternativ
eller komplement till den vanliga medicinen, som i dessa sammanhang ofta kallas skolmedicin. Skolmedicinen är en
läkekonst som kommer ur genren att den ska vila på vetenskapliga grunder och evidensbaserade forskningsstudier. Skolmedicinen utövas
av legitimerade läkare,som får sin legitimation utfärdad utav Socialstyrelsen, medan alternativmedicinen utövas av diplomerade eller
certifierade terapeuter. Diplom eller certifikat fås genom utbildaren, vilket är ett bevis på att man genomgått och klarat utbildningen
och tentamen.
Naprapater och Kiropraktorer har idag en legitimering från Socialstyrelsen och tillhör därför skolmedicinen, men ses trots detta
många gånger både utav alternativ- och utav skolmedicinen fortfarande som Komplementärmedicin.
Alternativmedicinen har en världsbild och en förklaring till
diagnos
och behandling, som ofta helt skiljer sig från skolmedicinens. Ibland försöker man ändå integrera alternativa tekniker och pratar
då om integrativ medicin, eller komplementärmedicin, denna kan därför sägas ligga närmare skolmedicinen och har förklaringsmodeller som
kan förstås utav skolmedicinen. Ett exempel är att man kan få akupunktur på våra sjukhus. Många komplementära och alternativa metoder som
finns i Sverige ingår i den traditionella medicinen i andra länder. Man plockar helt enkelt delar av den gamla traditionella medicinen,
ibland är det bara fråga om en teknik, och ibland är det hela konceptet. Till exempel är traditionell kinesisk medicin (TCM) en komplex
läkekonst som innehåller många olika delar och en djup filosofi där det gäller att upprätthålla livsenergin, som kallas qi. I detta koncept
är akupunkturen - med punkter och stickteknik - bara en liten del.
"Vi i västvärlden har koncentrerat oss på IQ
under de senaste århundradena
-medan österlänningarna har koncentrerat sig på QI
under flera tusen år"
Sanna Ehdin
Alternativ- , traditionell- och komplementärmedicin hänger alltså ihop. Gemensamt för alla är att de i regel ser sjukdom
som en obalans och är holistiska, dvs har en helhetssyn och placerar patienten i ett biologiskt,
fysiskt, emotionellt, mentalt, socialt och ett andligt sammanhang.
Ett utmärkande drag för alternativmedicinen sägs vara att den saknar forskningsrapporter och vetenskaplig bevisföring.
- Men istället kan man säga - tex om TCM - att terapierna är testade av miljontals människor under tusentals år.
Vittnesmålen om att människor fått hjälp utav alternativmedicinen är många,(Enkätundersökning utav reumatikerförbundet >>
Så tycker reumatikerna om de alternativa terapierna)
men saken är också den att det
i mångt och mycket faktiskt finns både forskningsresultat, evidens och vetenskapliga belägg för många terapier.
Man får inte glömma bort att ingen terapi är 100% -ig. Detta gäller både skol- och alternativmedicin.
Alternativterapiernas upphovsmän har ofta varit innovativa nytänkande läkare, och när de inte tagits på allvar och övergivits av sina
gelikar och etablissemanget så har teknikerna ändå levt vidare i folkmedicinen/alternativmedicinen, och ibland fortsättningsvis även
utav läkare i det egna landet eller utanför. Ett exempel är Dr Hahnemann som utvecklade homeopatin för 200 år sedan. Homeopatin
förkastas idag och ses som ovetenskaplig utav skolmedicinen i Sverige, medan i tex Tyskland och Frankrike mfl länder förskrivs
homepatica inte bara utav naturläkare utan även av leg läkare. (I södra EU får homeopatica bara förskrivas utav läkare) I Frankrike
finns det 18000 läkare, (32%)som företrädelsevis förskriver homeopatiska medel till sina patienter och 700 veterinärer (10%) och
2.000 tandläkare (5%) ger homeopatiska behandlingar. Många tekniker kan alltså erkännas och accepteras av den medicinska
expertisen det är bara frågan om vilken geografiska plats man är på. I Indien är homeopatin mycket stor, de är ju också i stort behov
utav en billig, säker och effektiv vård.
Det är också så att än idag, in på 2000-talet, så har 80% av världens befolkning fortfarande ingen tillgång till vår moderna läkarexpertis
utan får förlita sig på naturmedicinen, alternativmedicinen.
En definition på Alternativmedicin vore "En terapi som inte utvärderats och godkänts utav forskarvärlden inom
det medicinska läkaretablissemanget som helhet"